Från dagen han klättrade in och sa hej var det något i huvudet som hoppade snett. Med en gång la sig ett lager över hornhinnan och jag blinkar alltid en extra gång innan skärpan fixeras. När det ännu var en påminnelse om att han väntade i min säng kunde jag stå ut. Men nu. Vad händer nu? Han är inte bara i ögonvrån, i periferin en millisekund när jag råkar missta någon annan för honom. Nej, han är